Arbetsgruppen som vår villaförening har tillsammans med föreningen Villaägarna, består av Lars Malmquist, Tage Linholm, Bengt-Olov Bengtsson, Ulf Jeansson och Jan Larsheim där vi ingående diskuterat detta för Lindö katastrofala projekt. Var och en förstår vad det skulle betyda med en fyrfilig "Älvsborgsbro" som skulle ligga strax intill Bröderna Edstrand. Ur miljöhänseende skulle detta medföra oerhörda bullerproblem, avgaser och stoft som skulle lägga sig som en matta över Lindö/Berga. Tunnelalternativen torde vara det ända tänkbara, speciellt det västra alternativet. Dock vore det bättra om denna tunnelstäckning kunde passera Lindökanalen i ett läge som ligger närmare centrum.Vår förening kommer naturligtvis att skicka in ett yttrande (utkastet i nuvarande skick bifogas) inom föreskriven tid som är före 1 februari. Dock är det mycket viktigt att så många av oss i Lindö/Berga skickar in en protest. Ju fler som kommer in med skrivelse, desto större påtryckning kan vi åstadkomma.
Yttrande avseende Norrleden
Lindö/Berga villaägareförening och Villaägarna Östra Östergötland, som tillsammans representerar en mycket stor del av de boende i Lindö, får härmed lämna sina gemensamma uppfattningar i frågan.Vi är mycket angelägna att ha en fortlöpande och konstruktiv dialog med Norrköpings kommun och Vägverket i denna fråga eftersom valet av alternativ för passage av Lindökanalen verkligen är en ödesfråga för ca 6.000 innevånare i ett av Norrköpings mest attraktiva bostadsområden. Kontaktuppgifter finns i slutet av denna skrivelse.
Sammanfattning
- Båda broalternativen är helt uteslutna. Vi kan under inga omständigheter acceptera en broförbindelse ur hänseende till konsekvenserna ur miljöaspekt med buller, avgaser och stoft för de boende i Lindö.
- Vi anser att det bästa alternativet för de boende i Lindö för att minimera de negativa konsekvenserna av buller, avgaser och stoftutsläpp torde vara en tunnel väst!
Högbro och öppningsbar bro Argumenten mot en bro finns i samrådshandlingarna och talar för sig själva.
Tunnel
Tunnel Öst, med en längd på 2.000 – 2.500 meter, skulle gå under ett antal villafastigheter i kanten av Lindö vilket skulle innebära
- behov av att evakuera avgaser och stoft ur tunneln mitt inne i bostadsområdet med oöverskådliga konsekvenser för de närboende.
- behov av utrymningsvägar upp ur tunneln, som sannolikt också skulle mynna ut bland bostäderna
- risk att möta ett antal bergvärmehål
Tunnel Väst, med en längd på endast 800 – 900 meter, är tänkt att gå betydligt längre från bostadsområdet vilket skulle innebära
- mindre säkerhetsproblem pga kortare tunnel
- mindre mängder avgaser och stoft att evakuera
- färre utrymningsvägar
- mindre störningar från avgaser och stoft för de boende i Lindö
Samhällsekonomisk kalkyl
Syftet med Norrleden, enligt första stycket i programhandlingarna, är
- att fungera som tillfartsväg för utifrån kommande trafik till transportcentrum på Händelö.
- att avlasta de centrala delarna av staden och på så sätt förbättra stadsmiljön
- att tillsammans med Söderleden utgöra en ringled kring Norrköping
I Norrköpings kommuns Kommunikationsprogram för staden, antaget av kommunfullmäktige 23 maj 2002 är det som nu benämnes Norrleden uppdelat i två delar, nämligen
- Norrleden, del av E22, från E4 till Bravikenvägen
- Österleden, del av E22, tunnel under Lindökanalen med tillfarter
Denna uppdelning känns helt naturlig och rationell samt överensstämmer med angivna syften i programhandlingen:
- Norrleden, del av E22, från E4 till Bravikenvägen skall fungera som tillfartsväg för utifrån kommande trafik till transportcentrum på Händelö
- Österleden, del av E22, tunnel under Lindökanalen med tillfarter skall avlasta de centrala delarna av staden och på så sätt förbättra stadsmiljön och tillsammans med Söderleden utgöra en ringled kring Norrköping
Norrleden och Österleden har olika syften, olika stora trafikflöden och framförallt olika stora investeringskostnader. Det samlade trafikarbetet på Norrleden torde vara av betydligt större omfattning än på Österleden eftersom en mycket stor del av trafiken har start- eller målpunkt inom de norra och östra delarna av staden, bland annat Händelö, medan endast en liten del är genomfartstrafik. Enligt Kommunikationsprogram för staden beräknades (2002) investeringen för Norrleden uppgå till 150 Mkr, medan investeringen för Österleden beräknades till 700 Mkr.
Mot bakgrund av ovanstående är det vår uppfattning att en kalkyl sannolikt skulle visa ett stort positivt nettonvärde för Norrleden och ett stort negativt nettonvärde för Österledan. Om detta kommer att visa sig riktigt, utgår vi från att Vägverket och Norrköpings kommun snarast startar den lönsamma investeringen och avvaktar med Österleden medan andra alternativ utreds för att lösa syfte 2. och 3. ovan.
|
