Lindö villaägareförening logotype

Lindö villaägareförening

Vi bevakar dina lokala intressen i Lindö/Berga (Norrköping)

Om Föreningen /

Lindö Villaägareförening - det var så det började.


Lite historia om Lindö och föreningens historik.

Nertecknat av Lars Malmquist, som började som sekreterare i Lindö Villaägare-förening (LVF)  år 1996  och gick på som ordförande år 2004.  Är nu, sedan ett par år och med ålderns rätt, suppleant i föreningen.

Namnet Lindö förekommer redan år 1250 och skrevs då som Lindhö, kanske efter det stora antalet lindar och deras mångsidiga användning på den tiden.

Vårt Lindö började med Lindö Gårds tillkomst och dess ägarlängd är lång. Det sägs att kung Erik Eriksson, närmare känd som Erik den Läspe och Halte, överlät gården till sin hustru Katarina av Bjälboätten som i sin tur skänkte den till Gudhems Kloster i Västergötland för att där få sluta sina dagar.  Bland senare ägare kan nämnas släkterna Banér, Oxenstierna, Sperling, Lejonhufvud, Eberstein, Nordstedt, Stjerneld och Nettelbladt. Bland Norrköpings litterära gestalter som varit gårdens ägare kan nämnas Axel Gabriel Leijonhufvud och detta var under förra århundradets senare del.

1899 bildades AB Lindö Säteri och till detta hörde också gårdarna Skår och Rosendal; allt ingick i S:t Johannes socken. I bolagets styrelse finner man flera kända namn i Norrköping och bolagets ändamål var bl.a. att sälja större och mindre tomter. En av styrelsemedlemmarna var C.Th. Du Rietz som kommit att kallas Lindö Villasamhälles grundare. Hans önskan var att vid Bråvikens strand skapa ett samhälle som kunde jämföras med Saltsjöbaden utanför Stockholm.  

Bolaget började med att fylla ut den långgrunda stranden, kaj och brygga byggdes, hamnen muddrades, man byggde ett badhus med en 100 m lång brygga (i nuv. Medvindsgatans förlängning.) Naturligtvis måste man ha en restaurang och sommarrestaurangen Lindöhäll byggdes, en större byggnad med balkonger och verandor och med en underbar utsikt över Pampusfjärden. Restaurangen var ett kärt utflyktsmål för den tidens norrköpingsbor som kom farande i hästdroskor eller på den tidens velocipeder, kanske också till fots. Restaurangen fanns kvar till tiden för första världskriget.

Stadens mera ”burgna” personer började bygga sommarvillor i Lindö på stora tomter. Men det byggdes också en del åretruntbostäder och man kan nog kalla alla dessa, tillsamman med dem som arbetade på Lindö Gård och som kanske bodde i de gamla torpen Udden, Skogsäng, Hultet, Gatan, Långtorp och Bock, för Lindö Villastads urinvånare.

Några vägnamn fanns inte på den tiden utan varje hus fick av sin ägare ett namn.  ( Det var nog inte lätt att vara brevbärare på den tiden. Om det nu behövdes någon!).

År 1918 inkorporerades S:t Johannes socken med Norrköping och Lindö blev en del av staden. Nu byggdes egnahem och sommarstugor i större omfattning och samhället blev populär plats för bad, rekreations och förlustelser för stadens innevånare. Nu kom också den första ”bilomnibuss” som setts i Norrköping, en amerikansk lastbil som byggdes om på Katrineholms Vagnfabrik och sattes i trafik mellan Lindö och sta´n den 7 september 1919. Stort reportage i NT dagen efter.

Några ”vinddrivna” stridsflygare sökte sig till Sverige efter första världskriget och med sina mer eller mindre trafik(o)säkra maskiner gjorde de passageraruppstigningar och våghalsiga flyguppvisningar från fältet som senare blev kapplöpningsbana, (nu Lindö fotbollsgolf).

Nu byggdes också flera dansbanor i Lindö. Den första vid en ny sommar-restaurang som låg vid dåvarande korsningen Pampusvägen, Medvindsgatan, Långsmygen. Seglarna var också mycket aktiva . NSS hade byggt sitt klubbhus när hamnen byggdes och senare byggde NSK där Lindökanalen nu mynnar och ytterligare ett segelsällskap hade sin hemvist på Hanholmen.

Så såg Lindö ut 1922 när Lindö Fastighetsägarförening bildades, ursprunget till vår nuvarande Lindö Villaägareförening. Ett 80-tal fastighetsägare hade samlats i klubbhuset i Lindö och 79 st antecknade sig som medlemmar i föreningen.

Man enades om följande handlingsprogram: 1.Vägarna, 2.Skatterna till Eber-steinska Söndags – och Aftonskolan samt utsyningen i Kolmården (timmer från Kolmårdsskogen), 3. Bryggan, 4.Brandskydd och  vattenfrågan, 5. Badhuset,  6.Kommunikationsfrågan, 7.Elektriska ledningar samt vägbelysning, 8.Telefon-frågan, 9.Polisväsendet, 10.Byggnadsordning, 11. Hastigheten på Lindövägen.

Fortsättning följer om hur arbetet framskred... (2015-01-20)